Den effektiva energianvändningen år 2007 uppgick i Sverige till 404 TWh (624 TWh totalt, om vi även räknar med förluster i distributionen samt bunkerolja till utrikes sjöfart och kärnkraftens förluster). Industrin använder i stort sett lika mycket energi idag som år 1970 medan bostads- och servicesektorn har minskat sin användning något. Transportsektorns användning har ökat med cirka 87 procent sedan år 1970 och domineras fortsatt av oljeprodukter. Bostads- och servicesektorn har el och fjärrvärme som de viktigaste energibärarna och industrins energianvändning domineras av el och biobränslen.
Energianvändning i bostads- och servicesektorn
Bostads- och servicesektorn som omfattar bostäder, fritidshus, lokaler exklusive industrilokaler, jordbruk, byggsektorn, vägbelysning, reningsverk samt el- och vattenverk står för 35 procent av den slutliga energianvändningen, vilket motsvarar 143 TWh. Antalet bostäder i landet ökar. År 2006 fanns nästan 4,5 miljoner bostäder, vilket är en ökning med ungefär 40 procent sedan 1970-talet. Den totala energianvändningen är dock relativt jämn, trots ökningen i antalet bostäder.
58 procent av energianvändningen i bostads- och servicesektorn kommer från förnybar energi. Den ökande andelen beror på fjärrvärmens utbyggnad med stor andel förnybar energi, där det främst är flerbostadshusen som konverterar, samt småhusens ökande investeringar i värmepumpsteknik och biobränsleuppvärmning.
Ökad elanvändning framför allt i lokaler
Elanvändningen inom bostads- och servicesektorn har ökat sedan år 1970. Driftelen i lokaler står för den största ökningen från 8,4 TWh år 1970 till drygt 30 TWh år 2006. Anledningar till ökningen är nya behov i form av mer belysning och komfortkyla.
Elanvändningen är i genomsnitt lägst i skolor, med
62 kWh/m2 (exklusive uppvärmning), jämfört med 78 kWh/m2 i vårdlokaler och 102 kWh/m2 i kontor.
Uppvärmning inklusive varmvatten
2006 användes 81 TWh för uppvärmning inklusive varmvatten vilket motsvarar 60 procent av energianvändningen. Av dessa användes 42 procent (34 TWh) i småhus, 32 procent
(26 TWh) i flerbostadshus och 26 procent (21 TWh) i kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler.
En tredjedel av småhusen använder elvärme. Av dessa har drygt hälften direktverkande el installerad och resten vattenburen elvärme.
I småhus är det vanligt med kombinationer med elvärme. År 2006 hade ungefär 40 procent kombinerade uppvärmningssystem.
Den vanligaste kombinationen var biobränsle och el, vilket användes i drygt 23 procent av småhusen.
Användningen av värmepumpar har ökat kraftigt under de senaste åren, och 2006 fanns en värmepump i ett av tre småhus. Endast 10 procent av småhusen har fjärrvärme
I flerbostadshusen är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningsalternativet. Under år 2006 värmdes ungefär 76 procent av lägenhetsytorna med enbart fjärrvärme.
10 procent av ytorna värmdes med kombinationer med värmepumpar. Totalt användes 22 TWh fjärrvärme, 1,5 TWh elvärme, 1,5 TWh olja, 0,3 TWh gas och 0,2 TWh biobränsle.
Även i kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler är fjärrvärme det vanligaste med en täckning på 59 procent.
Klicka på bilden för att se den större.
Höga oljepriser bidrar till omställning
De höga oljepriserna har drivit utvecklingen mot minskad energianvändning och en övergång till el, fjärrvärme och biobränslen. (Samtidigt leder också övergången till el- och fjärrvärme till att omvandlings- och överföringsförlusterna ökar i hela energisystemet.) En annan bidragande orsak till att energianvändningen inom bostads- och servicesektorn minskar är ökningen av antalet värmepumpar. Förutom dessa förändringar bidrar även faktiska energibesparande åtgärder som till exempel tilläggsisolering och fönsterbyten i gamla hus till en minskad energianvändning.