Energikällor

Vi delar vanligtvis in våra energikällor i två huvudkategorier: förnybara och icke förnybara. Ett vanligt misstag är att blanda ihop begreppen energikälla och energibärare. Fjärrvärme är ett exempel på energibärare som kan ha fått sin energi i allt från en solvärmeanläggning till en stenkolseldad värmepanna. El är ett annat exempel på en bärare av energi som kan ha skapats från så olika energikällor som vind- eller kärnkraft. Därför är det direkt felaktigt att påstå att fjärrvärme per automatik har en hög miljöprofil om du inte samtidigt har kontroll på hur energin i fjärrvärmenäten producerats.

 

 

Bland de förnybara energikällorna räknas solenergi, vind- och vågenergi, vattenkraft, bioenergi i form av biogas, pellets, flis, ved och geotermisk energi.

 

Hit räknas fossila energislag som naturgas (berggas), råolja och stenkol som återbildas mycket långsamt och har begränsade lager. Uran, som är råvaran till kärnkraft, är också en icke förnybar energikälla.

Den svenska torven räknas som ett mellanting mellan förnybart och fossilt bränsle genom sin relativt korta förnyelsetid på runt 100 år.

 

Skillnader på olika energislag De olika energislagen har sina för- och nackdelar. Ur miljösynpunkt är de flesta bedömare ense om att de förnybara energislagen är bäst. De belastar inte miljön på samma sätt som de fossila bränslena olja och kol och bidrar inte heller till ökningen av växthusgaser i samma mängd. De icke förnybara energislagen har ju också en naturlig slutpunkt eftersom lagren är begränsade och de någon gång i framtiden tar slut.

Nu är inte de förnybara energislagen helt utan utmaningar heller. Vattenkraften och vind­energin tar stora landarealer i anspråk. Bioenergi riskerar att utarma den biologiska mångfalden, konkurrera med livsmedelsproduktion och byggmaterial– och pappersmasse­industrin. Bioenergi ger dessutom upphov till utsläpp i luften, eftersom energiutvinningen bygger på förbränning. Att ta stora andelar bioenergi i anspråk förkortar cykeltiden för CO2, vilket innebär att vi går miste om en möjlig CO2-sänkning jämfört med om träden istället fått stå kvar en längre tid.

Den metangas som bildas vid soptippar och rötning är en mycket kraftfull växthusgas. Ur klimatsynpunkt måste den här metangasen förbrännas och gå före andra energikällor, inklusive bio- eller solenergi.