Solinstrålning är benämningen på den solenergi som når en given yta under en given tidsrymd. Ett vanligt mått på energin från solinstrålningen är kWh/m2 och år eller per dag. Solinstrålningen består av direkt och diffus instrålning. Då solen står i zenit är vinkeln 90 grader och den direkta solinstrålningen är maximal. Den direkta instrålningen minskas i atmosfären genom partiklar och moln. Den direkta strålningen övergår istället till diffus instrålning. När himlen är helt molntäckt är all instrålning diffus. I Sverige är cirka 45–65 procent av solinstrålningen diffus. Även den diffusa solinstrålningen innehåller energi, vilket gör att det är möjligt att ta tillvara solinstrålningen även en molnig dag. Typen av solinstrålning påverkar valet av solfångare och dess placering. Mer om detta i kommande kapitel.
Klicka på bilden för att se den större.
Klicka på bilden för att se den större.
Klicka på bilden för att se den större.
Till nästa kapitel: Tekniker för solenergi >
Mångfaldigande av innehållet i denna skrift, helt eller delvis, är enligt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk förbjudet utan medgivande av 2010 S-Solar AB (556233-7617), Stockholm. Förbjudet gäller varje form av mångfaldigande.